Студопедия

КАТЕГОРИИ:


Архитектура-(3434)Астрономия-(809)Биология-(7483)Биотехнологии-(1457)Военное дело-(14632)Высокие технологии-(1363)География-(913)Геология-(1438)Государство-(451)Демография-(1065)Дом-(47672)Журналистика и СМИ-(912)Изобретательство-(14524)Иностранные языки-(4268)Информатика-(17799)Искусство-(1338)История-(13644)Компьютеры-(11121)Косметика-(55)Кулинария-(373)Культура-(8427)Лингвистика-(374)Литература-(1642)Маркетинг-(23702)Математика-(16968)Машиностроение-(1700)Медицина-(12668)Менеджмент-(24684)Механика-(15423)Науковедение-(506)Образование-(11852)Охрана труда-(3308)Педагогика-(5571)Полиграфия-(1312)Политика-(7869)Право-(5454)Приборостроение-(1369)Программирование-(2801)Производство-(97182)Промышленность-(8706)Психология-(18388)Религия-(3217)Связь-(10668)Сельское хозяйство-(299)Социология-(6455)Спорт-(42831)Строительство-(4793)Торговля-(5050)Транспорт-(2929)Туризм-(1568)Физика-(3942)Философия-(17015)Финансы-(26596)Химия-(22929)Экология-(12095)Экономика-(9961)Электроника-(8441)Электротехника-(4623)Энергетика-(12629)Юриспруденция-(1492)Ядерная техника-(1748)

Если будет достаточное количество желающих (не менее 10 человек), возможен трансфер от Москвы прямо до центра китайской культуры и обратно. 79 страница




Duffin H. C. Arnold the poet. — L., 1962.

Enzensberger C. Viktorianische Lyrik: Tennyson und Swinburne in der Geschichte der Entfremdung — München, 1969.

Fleming G. H. Rossetti and the Pre-Raphaelite brotherhood. — L., 1967.

Fuller F. O. Swinburne: a critical biography. — L., 1968.

Kissane F. D. Alfred Tennyson. — N. Y., 1970.

Peters R. L. The crowns of Apollo: Swinburne’s principles of literature and art: A study in Victorian criticism and aesthetics. — Detroit, 1965.

Глава третья
ИРЛАНДСКАЯ ЛИТЕРАТУРА

Brown M. The politics of Irish literature. — L., 1972.

Brown M. Sir Samuel Ferguson. — Zewisburg, 1973.

Comerford R. V. Charles F. Kickbam: a study in Irish nationalism and literature. — Portmarnock, 1979.

Cronin A. Heritage now: Irish literature in the English language. — L., 1982.

Hogan P. Dion Boucicault. — N. Y., 1969.

McKenna B. Irish literature, 1800—1875: A guide to information souces. — Detroit (Mich.), 1978.

Welch R. Irish poetry from Moore to Yeats. — Gerrards Cross, 1980.

Yeats W. В., Kinsella T. Davis, Mangan, Ferguson: Tradition and the Irish writer. — Dublin, 1970.

Глава четвертая
НЕМЕЦКАЯ ЛИТЕРАТУРА

История немецкой литературы. — М., 1968. — Т. 4: 1848—1918.

Batt K. Fritz Reuter: Leben und Werk. — Rostock, 1967.

Böttger F. Theodor Storm in seiner Zeit. — B., 1958.

Geschichte der deutschen Literatur. — B., 1975. — Bd. 8.2.

Hamann R., Jost H. Epochen deutscher Kultur von 1870 bis zur Gegenwart. — Frankfurt a. M., 1977. — Bd. l: Gründerzeit; — Bd. 2: Naturalismus.

Hermann Sudermann: Werk und Wirkung. — Würzburg, 1980.

Literarische Manifeste des Naturalismus, 1880—1892. — Stuttgart, 1962.

Martini F. Deutsche Literatur im bürgerlichen Realismus, 1848—1898. — Stuttgart, 1962.

Mehring F. Aufsätze zur deutschen Literatur von Hebbel bis Schweichel. — B., 1961.

Münchow U. Deutscher Naturalismus. — B., 1968.

Realismus und Gründerzeit. Manifeste und Dokumente zur deutschen Literatur, 1848—1880. — Stuttgart, 1975—1976. Bd. 1—2.

ГЕББЕЛЬ

Gerlach U. H. Hebbel: Bibliographie, 1910—1970. — Heidelberg, 1973.

Müller J. Das Weltbild Friedrich Hebbels. — Jena, 1955.

Walzel O. Friedrich Hebbel und seine Dramen. — 3. Aufl. — B., 1927.

Wütschke H. Hebbel: Bibliographie. — B., 1910.

ГАУПТМАН

Герхарт Гауптман: Библиогр. указ. / Сост. А. А. Волгина. — М., 1985.

Мандель Е. М. Гауптман. — Саратов, 1972.

Сильман Т. И. Гергарт Гауптман, 1862—1946. — Л.; М., 1956.

Hilscher E. Gerhart Hauptmann. — В., 1969.

Tschörtner H. D. Gerhart Hauptmann: Ein bibliogr. Beitr. — B., 1962.

ФОНТАНЕ

Bachmann R. Theodor Fontane und die deutschen Naturalisten. — München, 1968.

Reuter H. H. Fontane: In 2 Bd. — B., 1968.

Глава пятая
АВСТРИЙСКАЯ ЛИТЕРАТУРА

Stock K. F., Heilinger R., Stock M. Personalbibliographien österreichischer Dichter und Schriftsteller. — Pullach, 1972.

Eisenmeier E. Adalbert Stifter: Bibliographie. — Linz, 1971.

Enziger M. Gesammelte Aufsätze zu Adalbert Stifter. — Wien, 1967.

Magris C. Il mito absburgico nella letteratura austriaca moderna. — Torino, 1963.

Mühlher R. Österreichische Dichter seit Grillparzer. — Wien; Stuttgart, 1973.

Müller J. Adalbert Stifter: Weltbild und Dichtung. — Halle, 1956.

Глава шестая
ШВЕЙЦАРСКАЯ ЛИТЕРАТУРА

Breitenbruch B. Gottfried Kellers in Selbstzeugnissen und Bilddokumenten. — Reinbek bei Hambrug, 1974.

Carl Spitteler in der Erinnerung seiner Freunde und Weggeföhrten. — Zürich, [l 947].

Fearn L. Henri-Frédéric Amiel // Swiss men of Letters. — L., 1970.

Fehr K. Conrad Ferdinand Meyer. — 2. durchges. und erg. Aufl. — Stuttgart, 1980.

Fehr K. Der Realismus in der schweizerischen Literatur. — Bern; München, 1965.

Hohenstein L. Conrad Ferdinand Meyer. — Bonn, 1957.

Korrodi E. Aufsätze zur Schweizer Literatur. — Bern; Stuttgart, 1962.

Spitzer P. G. Untersuchungen zur Geschichtsdichtung C. T. Meyers. — Köln, 1980.

Straumann R. Literarischer Konservatismus in der Schweiz um 1848: Diss. — Bern etc., 1984.

Wetzel J. H. Carl Spitteler: Ein Lebens — und Schaffensbericht. — München, 1973.

Глава седьмая
НИДЕРЛАНДСКАЯ ЛИТЕРАТУРА

Ошис В. В. История нидерландской литературы. — М., 1983.

Ошис В. В. Мультатули: Биобиблиогр. указ. — М., 1971.

Brachin P. La littérature néerlandaise. — P., 1962.

Brakell Buys R. v. De wijsheid van Spinoza en de schoonheid der Tachtigers. — Leiden, 1959.

Brandt Corstius J. C. Het poëtisch programma van Tachtig. — Amsterdam, 1968.

Brom G. Multatuli. — Utrecht; Antwerpen, 1958.

Colmjon G. De Nederlandse letteren in de negentiende eeuw. — Amsterdam; Antwerpen, 1953.

Colmjon G. De oorsprongen van de Renaissance der litteratuur in Nederland in het laatste kwart van de 19-de eeuw. — Arnhem, 1947.

Constandse A. L. Geschiedenis van het humanisme in Nederland. — Den Haag, 1967.

Couperus bij van Deyssel: Een chronische konfrontatie in beschouwingen, brieven en notities / Uitg. door K. Reijnders. — Amsterdam, 1968.

Dekker G. De invloed van Keats en Shelley in Nederland gedurende de negentiende eeuw. — Den Haag, 1926.

Donker A. De episode van de vernieuwing onzer poësie (1830—1894). — Utrecht, 1929.

Duinkerken A. van. Tussen Vosmaer en Tollens. — Amsterdam, 1968.

Driessen F. W. Multatuli aanklager, strijder, realist. — Amsterdam, 1960.

Essays over Multatuli. — Rotterdam, 1962.

Geyl P. Reacties. — Utrecht, 1952.

Jongejan E. De Humor — «cultus» der Romantiek in Nederland. — Zutphen, 1933.

King P. Multatuli. — N. Y., 1972.

Kloos W. Veertien jaar literaturgeschiedenis. 1880—1893: 2 bd. — Amsterdam, 1896.

Knuvelder G. Handboek tot de geschiedenis der Nederlandse letterkunde. — Hertogenbosch, 1959. — D. 3.

Marja A. Over de kling. — Den Haag, 1956.

Schevenhels L. Rubricering in Noord- en Zuidnederlandse historische romans (1790—1945)... — Antwerpen, 1951.

Simons L. Vlaamse en Nederduitse literatuur in de 19-de eeuw. — Gent, 1982.

Spigt P. Keurig in de kontramine: Over Multatuli. — Amsterdam, 1975.

Stuiveling G. Een eeuw Nederlandse letteren. — 14-e dr. — Amsterdam, 1971.

Ten Brink J. Geschiedenis der noord- nederlandsche letteren in de XIXe eeuw, in biographieën en bibliographieën, 1830—1900: In 3 bd. — Rotterdam, [19—].

Veer P. v. Het leven van Multatuli. — Amsterdam, 1979.

Глава восьмая
БЕЛЬГИЙСКАЯ ЛИТЕРАТУРА

Андреев Л. Г. Сто лет бельгийской литературы. — М., 1967.

Bom E. de. Het levende Vlaanderen. — Amsterdam, 1917.

Bom E. de. Nieuw Vlaanderen: kunst en leven. — Brussel; Amsterdam, 1925.

Hermanovski G. Die stimme des schwarzen Löwen: Geschichte des flämischen Romans. — Starnberg, 1961.

Lissens R. F. De vlaamse letterkunde van 1780 tot heden. — 4-e herz. dr. — Brussel; Amsterdam, 1967.

Lissens R. F. Flämische Literaturgeschichte des 19. und 20. Jahrhunderts. — Köln; Wien, 1970.

Mallinson V. Modern belgian literature, 1830—1960. — L., 1966.

Simons L. Vlaamse en Nederduitse literatuur in de 19-e eeuw. l. Van Verlooy tot Gezelle. — Gent, 1982.

Van de Voorde U. Panorama d’un siècle de littérature néerlandaise en Belgique, 1830—1930. — P.; Bruxelles, 1931.

ЛИТЕРАТУРА 50—60-х ГОДОВ

Busschere К. de. Guido Gezelle. — 4-e, verb. en bijgew. dr. — Brugge; Nijmegen, 1980.

Champagne P. Octave Pirmez: Son caractère; sa pensée: D’après des documents inédits / Prèf. de P. Nothomb. — Gembloux, 1966.

Dijck J. van. De andere Gezelle. — Anvers, 1950.

Dubois P. H. et al. Facetten der Nederlandse poëzie: Van Guido Gezelle tot Willem Kloos. s’Gravenhage. — Rotterdam, [1962].

Duinkerken A. van. Guido Gezelle. — Bruxelles, 1958.

Duinkerken A. van. Vlamingen. — Hasselt, 1960.

Kuyper H. S. S. In het land van Guido Gezelle. — 2. herz. dr. — Zwolle, 1925.

Roland Holst H. Guido Gezelle. — Amsterdam, 1931.

Vermeylen A. De Vlaamse letteren van Gezelle tot heden. — Hasselt, 1963.

Westerlinck A. De innerlijke wereld van Guido Gezelle. — Nijmegen; Brugge, 1977.

Westerlinck A. Taalkunst van Guido Gezelle. — Brugge; Nijmegen, 1980.

Wouters L. Guido Gezelle. — P., 1965.

ШАРЛЬ ДЕ КОСТЕР

Данченко В. Т., Паевская А. В. Шарль де Костер: Биобиблиогр. указ. / Вступ. ст. А. В. Морозовой. — М., 1964.

Литвинов П. В. Лекции по бельгийской литературе (Де Костер и Бельгия). — Баку, 1973.

Мицкевич Б. П. Шарль де Костер и становление реализма в бельгийской литературе. — Минск, 1960.

Черневич М. Н. Шарль де Костер и его «Фламандские легенды» // Костер Ш. де. Фламандские легенды. — М., 1975. — С. 231—272.

Koninckx W. Charles De Coster: Bibliographie, 1827—1927: In 2 vol. — Anvers, [1927].

Gerlo A. Charles De Coster en Vlaanderen. — Antwerpen, 1959.

Gheyselinck R. De dood van taai geroddel: De snode verzinsels rond Ulenspiegel en De Coster. — Antwerpen, 1969.

Hanse J. Charles De Coster. — Bruxelles, 1928.

Hanse J. Charles De Coster et sa première «Légende flamande». — Louvain, 1959.

Huysmans C. Le roman d’Ulenspiegel et le roman de Charles de Coster. Avec quelque aperçus sur sa vie et son oeuvre. — Bruxelles, 1960.

Klinkenberg J.-M. Style et archaïsme dans la «Légende d’Ulenspiegel» de Charles De Coster: In 2 vol. — Bruxelles, 1973.

Liebrecht H. La vie et le rêve de Charles De Coster. — Bruxelles, 1927.

Monteyne L. Charles De Coster: De mensch en de kunstenaar. — Antwerpen, 1917.

Potvin Ch. Charles De Coster. — Bruxelles, 1894.

Sosset L.-L. Introduction à l’oeuvre de Charles De Coster. — Bruxelles; Liège, 1937.

Van de Voorde U. Charles De Coster’s Ulenspiegel. — 3е ed. — Nimegue; Courtrai, 1948.

ЛИТЕРАТУРА 70-х — НАЧАЛА 80-х ГОДОВ

Bazalgette L. Camille Lemonnier. — P., 1904.

Des Ombiaux M. Camille Lemonnier. — Bruxelles, 1909.

Des Ombiaux M. Les premiers romanciers nationaux de Belgique. — P., 1919.

Landau H. Camille Lemonnier. — P., 1936.

Pasquier A. Edmond Picard. — Bruxelles, 1913.

Vanwelkenhuyzen G. Les débuts littéraires de Georges Eekhoud. — Bruxelles; Liège, 1934.

Vanwelkenhuyzen G. Histoire d’un livre: «Un Mâle» de Camille Lemonnier. — Bruxelles, 1961.

Vanwelkenhuyzen G. L’influence du naturalisme français en Belgique de 1875 à 1900. — Bruxelles, 1930.

Vanwelkenhuyzen G. Vocations littéraires: Camille Lemonnier, George Eekhoud, Emile Verhaeren, Georges Rodenbach, Maurice Maeterlinck. — Genève; P., 1959.

Vermeulen F. Edmond Picard et le réveil des lettres belges, 1881—1888. — Liège, 1935.

Woodbridge B. M. Le roman belge contemporain: Cinq romanciers Flamands: Charles de Coster, Camille Lemonnier, Georges Eekhoud, Eugène Demolder, Georges Virrès. — Bruxelles, 1930.

Глава девятая
НОРВЕЖСКАЯ ЛИТЕРАТУРА

Брандес Г. Собр. соч.: В 20 т. СПб., 1906—1914. — 1—4: Скандинавская литература.

Неустроев В. П. Литература скандинавских стран (1870—1970). — М., 1980.

Шарыпкин Д. М. Скандинавская литература в России. — Л., 1980.

Apeland O. Alexander L. Kiellands romaner. — Oslo, 1971.

Beyer E. Fra Ibsen til Garborg. — Oslo, 1975. — (Norges litteratur historie; Bd. 3).

Bull F. Bjørnstjerne Bjørnson. — Oslo, 1982.

Dahl W. «Garman & Worse» i naerlys og perspektiv. — Bergen, 1973.

Hange I. Jonas Lies diktning. — Oslo, 1970.

Hemmer B. Ibsen og Bjørnson: Essays og analyser. — Oslo, 1978.

Houm Ph. En mann forut for vår tid: Bjørnstjerne Bjørnson og vi. — Oslo, 1982.

Lunde J. Liv og kunst i konflikt: Alexander L. Kielland, 1883—1906. — Oslo, 1975.

Myhre R. Bjørnstjerne Bjørnson. — Oslo, 1978.

Thesen R. Ein diktar og hans strid. Arne Garborgs liv og skrifter. — Oslo, 1945.

Vinsnes A. H. Norges litteratur. Fra 1880-årene til første verdenskrig. — 2 utg. — Oslo, 1961. — (Norsk litteratur historie; Bd. 5).

ГЕНРИК ИБСЕН

Адмони В. Г. Генрик Ибсен. — М., 1956.

Морщинер М. С., Житомирская З. В. Генрик Ибсен: Библиогр. указ. к 50-летию со дня смерти. — М., 1956.

Храповицкая Г. Н. Ибсен и западноевропейская драма его времени. — М., 1979.

Шайкевич Б. А. Драматургия Ибсена в России: Ибсен и МХАТ. — Киев, 1968.

Beyer E. Henrik Ibsen. — Oslo, 1978.

Bien H. Henrik Ibsens Realismus. — B., 1970.

Christiansen S. Henrik Ibsen og teatrets konventioner. — København, 1983.

Collin J. Henrik Ibsen. — Heidelberg, 1910.

Contemporary approaches to Ibsen: Proc. of the Intern. Ibsen Seminar. — Oslo etc., 1966—1978. — Vol. 1—4.

Gran G. Henrik Ibsen: In. 12 bd. — Kristiania, 1918.

Haaland A. Ibsens verden: En studie i kunst som forskning. — Oslo, 1978.

Haugan J. Diktersfinxen: En studie i Ibsen og Ibsenforskning. — Oslo, 1982.

Heiberg H. «...født til kunstner»: Et Ibsen-Portrett. — Oslo, 1967. Рус. пер.: Хейберг Х. Генрик Ибсен. — М., 1975.

Johnston B. To the third empire: Ibsen’s early drama. — Minneapolis, 1980.

Nag M. Ibsen i russisk åndsliv. — Oslo, 1967.

Nilsson N. Å. Ibsen in Russland. — Stockholm, 1958.

Jorgenson T. Henrik Ibsen. — Northfield (Minn.), 1963.

Koht H. Henrik Ibsen: In. 12 bd. — Ny omarb. utg. — Oslo, 1954.

Meyer M. Henrik Ibsen: In 3 vol. — L., 1967—1971.

Østerud E. Det borgerlige subjekt: Ibsen i teorihistorisk belysning. — Oslo, 1981.

Østvedt E. Henrik Ibsen: Jn. 15 bd. — Skien; Oslo, 1955—1973.

Tedford I. Ibsen bibliography, 1928—1957. — Oslo, 1964.

Глава десятая
ШВЕДСКАЯ ЛИТЕРАТУРА

Ерхов Б. А. Август Стриндберг: Библиогр. указ. — М., 1981.

Неустроев В. Л. Художественный мир Стриндберга // Стриндберг А. Избр. произв. — М., 1986. — Т. 1. — С. 5—26.

Alving Mg. Svensk litteraturhistoria. — Stockholm, 1932.

Aspelin K. Studier i C. J. L. Almqvists författarskap åren kring 1840: 2 bd. — Stockholm, 1979—1980.

Essays on Strindberg / Ed. C. R. Smedmark. — Stockholm, 1966.

Gustafson A. Den svenska litteraturens historia. — Stockholm, 1963. — Bd. 1: Före 1900.

Lamm M. August Strindberg: 2 bd. — Stockholm, 1940.

Strindberg: A collection of critical essays / Ed. and introd. O. Reinert. — Englewood Cliffs, 1971.

Strindberg and modern theatre: Pap. Symp. — Stockholm, 1975.

Synpunkter på Strindberg / Red. G. Brandell. — Stockholm, 1964.

Глава одиннадцатая
ДАТСКАЯ ЛИТЕРАТУРА

Brønsted M. Goldschmidts fortaellekunst. — København, 1967.

Busk-Jensen L., Dahl P., Gemzøе A. Dannelse, folkelighed, individualisme, 1848—1901. — København, 1985. — (Dansk lit. hist.; Bd 6).

Glienke B. Jens Peter Jacobsens lyrische Dichtung. — Neomunster, 1975.

Holst L., Skyum-Nielsen, Wentzel K. Fortaellende digtning i Danmark 1870—1970. — København, 1976. — (Ideol, hist.; Bd 4).

Jensen J. F. Turgenjev i dansk åndsliv. — København, 1961.

Jolivet A. Les romans de Henrik Pontoppidan. — P., 1960.

Lauritsen P. Chr. Collin og Georg Brandes: Fra humanismens og naturalismens kamptid i Norden: 2 bd. — København, 1958.

Mortensen K. P. Ironi og utopi: En bog om Henrik Pontoppidan. — København, 1982.

Nielsen E. A. Modernismen i dansk lyrik 1870—1970. — København, 1976. — (Ideol, hist.; Bd 3).

Nielsen F. J. P. Jacobsen: 2 bd. — 3 udg. — København, 1968.

Nolin B. Den gode europén: Studier i Georg Brandes’ utveckling 1871—1893 med speciell hänsyn till hans förhållande till tysk, engelsk, slavisk och fransk litteratur. — Stockholm, 1965.

Ober K. H. Meïr Goldschmidt. — Boston, 1976.

Den politiske Georg Brandes / Red. H. Hertel, S. Møller Kristensen. — København, 1973.

Skjerbaek T. Kunst og budskab: Studier i Henrik Pontoppidans forfatterskab. — København, 1970.

Stangerup H., Billeskov Jansen F. J. Fra Georg Brandes til Johannes V. Jensen. — København, 1971. — (Dansk litt. hist.; Bd 3).

Vosmar J. J. P. Jacobsens digtning. — København, 1984.

Глава двенадцатая
ИСЛАНДСКАЯ ЛИТЕРАТУРА

Стеблин-Каменский М. И. Исландская литература. — Л., 1947.

Стеблин-Каменский М. И. Культура Исландии. — Л., 1967.

Einarsson S. A history of Icelandic literature. — N. Y., 1957.

Gislason B. M. Islands litteratur efter sagatiden, ca 1400—1948. — København, 1949.

Глава тринадцатая
ФИНСКАЯ ЛИТЕРАТУРА

Aho A. J. Juhani Aho: In 2 vol. — Porvoo; Helsinki. 1951.

Ahokas J. A history of Finnish literature. — Bloomington, 1973.

Castren G. Juhani Aho: In 2 d. — Helsingfors, 1922.

Ekelund E. Aleksis Kivi. — Stockholm, 1960.

Ekelund E. Från Åbo brand till sekelskiftet. — Borgå, 1969. — (Fint. sven. litt.; Bd. 2).

Ekelund E. et al. Turun romantikoista Aleksis Kiveen. — Helsinki, 1964. — (Suom. kirjallisuus; N 3).

Enckell M. Över stumhetens gräns. — Porvoo; Helsinki, 1972.

Karkama P. Teuvo Pakkalan romaanit. — Helsinki, 1975.

Kinnunen A. Aleksis Kiven näytelmät: Analyysi ja tarkastelua ajan aatevirtausten valossa. — Porvoo; Helsinki, 1967.

Koskimies R. Aleksis Kivi: Henkilö ja runous. — Helsinki, 1974.

Koskimies R. Kymmenen tutkielmaa Juhani Ahosta — Helsinki, 1975.

Koskimies R. Minna Canthista Eino Leinoon. — Helsinki, 1965. — (Suom. kirjallisuus; N 4).

Kupiainen U. Juhani Ahon huumori. — Helsinki, 1937.

Meri V. Aleksis Stenvallin elämä. — 3 p. — Helsinki. 1974.

Mörne A. Josef Julius Wecksell — Helsingfors, 1909.

Niinistö M. Kaarlo Kramsu. — Helsinki, 1971.

Niinistö M. Tähdettömän yön runoilija: Lisäpiirteitä Kaarlo Kramsun kirjailijankuvaan. — Tampere, 1973.

Sarajas A. Tunnuskuvia: Suomen ja Venäjän kirjallisen realismin kosketuskohtia. — Porvoo; Helsinki, 1968.

Глава четырнадцатая
ИТАЛЬЯНСКАЯ ЛИТЕРАТУРА

Володина И. П. Пути развития итальянского романа: Вторая половина XIX — нач. XX в. — Л., 1980.

Полуяхтова И. К. История итальянской литературы XIX века. (Эпоха Рисорджименто). — М., 1970.

Потапова З. М. Русско-итальянские литературные связи: Вторая половина XIX в. — М., 1973.

Проблемы литературного развития Италии второй половины XIX — начала XX века / Отв. ред. З. М. Потапова. — М., 1982.

Bertacchini R. Il romanzo italiano dell’Ottocento: Dagli scottiani a Verga. — 2-a ed. — Roma, 1964.

Bosco U. Realismo romantico. — 2-a ed., riv. e accr. — Roma, 1967.

Croce B. La letteratura della nuova Italia: Saggi critici: In 2 vol. — 7-a ed. — Bari, 1967—1968.

De Sanctis F. La letteratura italiana nel secolo 19: Lezioni — Napoli, 1914.

Gramsci A. Letteratura e vita nazionale. — Nuova ed. riv. e integr. — Roma, 1979.

Mazzoni G. L’Ottocento. — 9-a ristampa della 2-a ed. / Con suppl. bibliogr. (1938—1972) a cura di A. Vallone. — Milano, 1973; — Vol. 2.

Ottocento / A cura di R. Bertacchini. — Bologna, 1974.

Novità e tradizione nel secondo Ottocento italiano / A cura di F. Mattesini. — Milano, 1974.

Petrocchi G. Scrittori piemontesi del secondo Ottocento. — Torino, 1948.

Pullini G. Poetiche dell’Ottocento. — Padova, 1957. Storia della letteratura italiana. — Milano, 1968. — Vol. 8.

ПРОЗА 50—60-х ГОДОВ

Bigazzi P. I colori del vero: Vent’ anni di narrativa, 1860—1880. — Nuova ed. — Pisa, 1978.

Brizio A. M. La Scapigliatura artistica. — Milano, 1966.

Catalano G. Momenti e tensioni della Scapigliatura. — Messina, 1969.

Cortini M. A. L’autore, il narratore, l’eroe: Proposte per una rilettura delle «Confessioni d’un italiano». — Roma, 1983.

La critica e gli scapigliati / A cura di F. Bettini. — Bologna, 1976.

Dell’Aquila M. L’esperienza lirica della Scapigliatura. — Bari, 1973.

Della Rocca A. Misticismo estetico e realismo storico nella Scapigliatura milanese. — Napoli, 1965.

De Tommaso G. Il racconto campagnuolo dell’Ottocento. — Ravenna, 1973.

Di Pietro A. Per una storia della letteratura italiana postunitaria: Dall’Unità alle soglie dell’età umbertiana. — Milano, 1974.

Gorra N. Nievo tra noi. — Firenze, 1970.

Isnenghi M. Introduzione alle «Confessioni». — Padova, 1968.

Locatelli D. La fortuna critica di Ippolito Nievo. — Milano, 1971.

Mantovani D. Il poeta soldato: Ippolito Nievo, 1831—1861. — Milano, 1900.

Marcazzan M. Ippolito Nievo e le «Confessioni». — Milano; Messina, 1942.

Mariani G. Storia della Scapigliatura. — Caltanissetta; Roma; 1967.

Marinari A. Emilio Praga poeta di una crisi. — Napoli, 1969.

Marini V. Arrigo Boito tra Scapigliatura e classicismo. — Torino, 1968.

Mirmina E. La poetica sociale del Nievo. — Ravenna, 1972.

Moestrup J. La Scapigliatura: Un capitolo della storia del Risorgimento. — Hafniae, 1966.

Mollia F. Nievo. — Firenze, 1968.

Nardi P. Scapigliatura: Da Giuseppe Rovani a Carlo Dossi. — 2-a ed. — Milano, 1968.

Nardi P. Ugo Iginio Tarchetti. — Vicenza, 1921.

Portinari F. Ippolito Nievo: Stile e ideologia. — Milano, 1969.

Romagnoli S. Nievo scrittore rusticale. — Padova, 1966.

Romanò A. Il secondo romanticismo lombardo. — Milano, 1958.

Scarsi C. Scapigliatura e Novecento. — Roma, 1979.

Ulivi F. Il romanticismo di Ippolito Nievo. — Roma, 1947.

ДЕ САНКТИС

Antonetti P. Francesco De Sanctis (1818—1883): Son évolution intellectuelle, son esthétique et sa critique. — Aix-en-Provence, 1963.

Consoli D. La scuola storica. — Brescia, 1979.

De Sanctis e il realismo: In 2 vol. — Napoli, 1978.

Holliger M. Francesco De Sanctis: Sein Weltbild und seine Aesthetik. — Friburg, 1949.

Landucci S. Cultura e ideologia di Francesco De Sanctis. — Milano, 1963.

Mirri M. Francesco De Sanctis politico e storico della civiltà moderna. — Messina; Firenze, 1961.

ВЕРИЗМ

Володина И. П. Луиджи Капуана и литературная теория веризма. (1860—1880). — Л., 1975.

Джованни Верга: Биобиблиогр. указ. / Сост. В. Т. Данченко. — М., 1966.

Кирхенштейне А. Джованни Верга и литература Италии. — Рига, 1965.

Alexander A. Giovanni Verga: A great writer and his world. — L., 1972.

Arrighi G. Le vérisme dans la prose narrative italienne. — P., 1928.

Asor Rosa A. Il «caso» Verga. — Palermo, 1972.

Banti A. Serao. — Torino, 1965.

Branca V. Emilio De Marchi. — Brescia, 1946.

Cappellani M. Vita e opere di Giovanni Verga: In 2 vol. — Firenze, 1940.

Cattaneo G. Giovanni Verga. — Torino, 1963.

Debenedetti G. Verga e il naturalismo. — Milano, 1976.

Ghidetti E. Verga: Guida storico-critica. — Roma, 1979.

Guglielmi G. Ironia e negazione. — Torino, 1975.

Luperini R. Verga tra ideologia e realtà. — Bari, 1970.

Madrignani C. A. Capuana e il naturalismo. — Bari, 1970.

Madrignani A. Illusione e realtà nell’opera di Federico De Roberto. — Bari, 1972.

Marchese G. Capuana-poeta della vita. — Palermo, 1964.

Mariani G. Federico De Roberto narratore. — Roma, 1950.

Marzot G. Battaglie veristiche dell’Ottocento. — Milano; Messina, 1941.

Marzot G. Preverismo, Verga e la generazione verghiana. — Bologna, 1965.

Petrini E. Luigi Capuana, — 2-a ed. — Firenze, 1966.

Pomilio M. Dal naturalismo al verismo. — Napoli, 1966.

Raya G. Bibliografia di Luigi Capuana (1839—1968) — Roma, 1969.

Raya G. Bibliografia verghiana (1840—1971). — Roma, 1972.

Romano S. F. Coscienza regionale e vita popolare nella letteratura siciliana del secondo Ottocento. — Palermo, 1960.

Rossi S. L’età del verismo. — Palermo, 1978.

Russo L. Francesco De Sanctis e la cultura napoletana — Bari, 1928.

Russo L. Giovanni Verga. — 6-a ed. — Bari, 1974.

Santangelo G. Storia della critica verghiana. — 2-a ed., ampl. — Firenze, 1962.

Scaramucci I. Introduzione a Verga. — 3-a ed. — Brescia, 1973.

Sgroi G. Renato Fucini. — Firenze, 1945.

Sipala P. M. Scienza e storia nella letteratura verista. — Bologna, 1976.

Spinazzola V. Emilio De Marchi romanziere popolare. — Milano, 1971.

Spinazzola V. Federico De Roberto e il verismo. — Milano, 1961.

Spinazzola V. Verismo e positivismo. — Milano, 1977.

Trombatore G. Riflessi letterari del Risorgimento in Sicilia. — Palermo, 1960.

Ulivi F. La letteratura verista. — Torino, 1972.

Verga e il verismo: Sperimentalismo «formale» e critica del progresso / A cura di G. Baldi. — Torino, 1980.

ПОЭЗИЯ. ДЖОЗУЭ КАРДУЧЧИ

Ватсон М. Джозуе Кардуччи: Крит.-биогр. очерк. — СПб., 1899.

Amoroso G. Giovanni Prati: Voci borghesi e tensione romantica. — Napoli, 1973.

Arrighi G. La poésie vériste en Italie. — P., 1937.

Balduino A. Letteratura romantica dal Prati al Carducci. — Bologna, 1967.

Bosco U. La poesia di Giosue Carducci. — Napoli, 1947.

Caccia E. Poesia e ideologia per Carducci. — Brescia, 1970.

Dell’Isola M. Carducci nella letteratura europea. — Milano, 1951.

Flora F. La poesia e la prosa di Giosue Carducci. — Pisa, 1959.

Giuliano G. Aleardo Aleardi nella vita e nell’arte. — Verona, 1934.

Mattesini F. Per una lettura storica di Carducci. — Milano, 1975.

Natali G. Giosue Carducci. — 3-a ed. riv. e ampl. — Firenze, 1961.

Russo L. Carducci senza retorica. — Bari, 1957.

Santangelo G. Poetica e poesia carducciana. — Palermo, 1969.

Toffanin G. Carducci poeta dell’Ottocento. — Napoli, 1950.

Глава пятнадцатая
ИСПАНСКАЯ ЛИТЕРАТУРА

Balseiro J. A. Novelistas españoles modernos. — 8-a ed. rev. y aum. — Puerto Rico, 1977.

Baquero Goyanes M. El cuento español en el siglo XIX. — Madrid, 1949.

Carballo Calero R. Historia da literatura galega contemporanea. — 2-a ed. — Vigo, 1975.

Cossìo J. M. de. Cincuenta años de poesía española (1850-1900): En 2 t. — Madrid, 1960.

Dìez Borque J. M. Historia de la literatura española. — Madrid, 1974. — Vol. 3.

Ferreras J. I. Introducción a una sociología de la novela expañola del siglo XIX. — Madrid, 1973.




Поделиться с друзьями:


Дата добавления: 2015-06-25; Просмотров: 268; Нарушение авторских прав?; Мы поможем в написании вашей работы!


Нам важно ваше мнение! Был ли полезен опубликованный материал? Да | Нет



studopedia.su - Студопедия (2013 - 2024) год. Все материалы представленные на сайте исключительно с целью ознакомления читателями и не преследуют коммерческих целей или нарушение авторских прав! Последнее добавление




Генерация страницы за: 0.217 сек.